Den snurrar för fort.

Jag menar vår planet. Jag läser om tid och tystnad, om lugn och ro. Inte hittar jag den. Inte ens på semestern.

 Ja jag vet att man alltid har ett val fast om jag fick välja så skulle jorden snurra mycket saktare. Jag skulle jobba mindre, umgås med nära och kära, vara ute mer, motionera oftare, sova längre på morgonen, göra saker långsamt. Men det kan jag inte välja för timmarna räcker inte till eller pengarna. Sen är det hetsen och stressen som stör mig. Tycker ibland att man är som en marionettdocka, det är någon annan som styr mig. Samhället heter det visst. Allt ska gå så fort och snabbt. Man ska hinna med så mycket, göra kloka val, vara överallt och prestera. 

Jag kommer på mig själv med att jag svär åt folk som kör lagligt på väg hem från jobbet eller till. Ja bara för mig själv men ändå. Dom sinkar min tid. Fatta! Sjukt! Det är bara en sak av alla knäppa saker jag stör mig på vad gäller tid och mig själv. Tex. Rulltrapporna går för sakta... om jag springer upp för den vanliga trappan så spar jag kanske någon sekund. Att jag gör många saker samtidigt i farten så spar jag in lite tid. Att man släpar och kånkar så armarna nästan går av för att slippa gå två gånger när man handlat och ska lasta ur bilen. Eller om någon frågar, har du tid en stund? NEEEEJ! vill jag svara men säger ja så klart. Att jag väljer att jobba hemifrån ibland för man får mer gjort. Det är ett sjukt beteende. Jag borde ju veta bättre. Var ju sjukskriven förra hösten på grund av utmattning/depression.

 Vi avbokade en tripp nyss, en tripp till Öland där jag brukar hitta ro och härlig sinnesnärvaro. Varför? Av många skäl men tid är en. Vi har ju nyligen varit på semester så jag borde inte klaga, men om jag kunde välja så skulle jag gärna åkt. Jag skulle stanna där länge, länge och bara vara. Nu har jag ändå tagit mig tid till att blogga. Fniss! Ja jag gör det medans jag väntar på att brödet ska jäsa. Det gäller ju att prestera eller hur var det nu igen?

Kram Pia